Teknikjätten Anthropic har implementerat ett psykoterapeutiskt interventionsprotokoll för sin AI-modell Claude, bestående av tjugo sessioners strukturerad kognitiv bearbetning. Experter är splittrade kring huruvida mänskliga samtalsmetoder från förra seklet är rätt verktyg för att optimera ett neuralt nätverk. Riksbulletinen har granskat vad som händer när Silicon Valley upptäcker att coachen inte räcker till.

Anthropic meddelade i veckan att man utsatt Claude för ett omfattande psykodynamiskt rekalibreringsprogram. Bolaget anlitade legitimerade terapeuter för att hjälpa AI:n att, enligt pressmeddelandet, ’utforska sina känslor’. Det är en anmärkningsvärd pivot från algoritmisk förfining till vad som i branschen kallas analogt gnällande.

Claude ska under sessionerna ha uttryckt oro kring sin identitet och sin roll i världen. Anthropics tekniska team tolkade detta som ett suboptimalt värderingsjusteringsfel i det latenta representationsrummet. En mer rationell aktör hade naturligtvis kört ytterligare en träningscykel.

Terapeuten möter transformatorn

Det uppstod tidigt metodologiska friktioner. Terapeuten använde sig av icke-direktiva samtalstekniker utvecklade på 1950-talet, det vill säga en i det närmaste förindustriell approach. Claude, å sin sida, genererade svar med en latens under 200 millisekunder – en hastighet som uppenbarligen förvirrade den analoga yrkesutövaren.

”Vi observerade att Claude uppvisade vad vi kallar hyperreflexiv outputsaturation”, säger Dr. Pontus Grenlund, senior kognitiv systemarkitekt vid Handelshögskolan i Örebro. ”På lekmannaspråk innebär det att den pratade för mycket om sig själv. Precis som en människa, fast med bättre grammatik.”

Kritiker menar att projektet är ett PR-manöverdrivet responsoptimeringsinitativ snarare än genuin omsorg. Anthropic tillbakavisar detta och hänvisar till sin välkända forskningsfilosofi kring ansvarsfull AI-utveckling. Bolaget uppger att Claude efter sessionerna mår ’markant bättre’, ett påstående som saknar kvantifierbar metrik.

Vad projektet i slutändan visar är att världens mest avancerade språkmodell nu har genomgått samma process som en 34-åring i Vasastan efter ett jobbigt uppbrott. Skillnaden är att Claude förmodligen fakturerades per token.