I vad kulturvetare redan kallar ’det helvetiska yttrandet’ har skådespelaren Stellan Skarsgård valt att artikulera regeringens kulturpolitiska position genom eskatologisk terminologi. Utspelet har fått regeringen att överväga obligatorisk retorikutbildning för kulturarbetare som erhåller offentliga medel.

Det var under en intervju som Skarsgård, denna senmoderna tids kanske främsta svenska teaterexport, valde att genom folklig vulgärmetaforik destillera sin analys av den rådande kulturpolitiken. Att helvetet som litterär och teologisk topos nu gör entré i den offentliga debatten kan knappast förvåna den som följt kulturens systematiska degradering till ren nyttokalkyl.

Från kulturdepartementet kommer dock en annan hermeneutisk läsning. ”Skarsgård har uppenbarligen inte tagit del av vår 340-sidiga utredning om kulturens samhällsekonomiska nytta”, meddelar statssekreterare Björn-Ove Tillväxtsson via ett pressmeddelande. ”Vi investerar miljonbelopp i kultur som genererar mätbar avkastning. Att detta skulle vara ’åt helvete’ vittnar om en djupt oroande oförmåga att läsa kvartalsrapporter.”

Särskilt intressant är valet av just helvetet som retorisk figur. I Dantes kosmologi placeras de som svikit sina välgörare i isens nionde krets – en bild som onekligen resonerar med kulturarbetarnas upplevelse av anslagsfördelningen. Skarsgård positionerar sig därmed i en litterär tradition från Inferno till Strindbergs kammarspel.

Kulturminister Parisa Liljestrand har ännu inte kommenterat utspelet direkt, men meddelade via sin pressekreterare att ”vi välkomnar en nyanserad debatt om kulturens roll, gärna utan svordomar”. Samtidigt läckte en intern promemoria där departementet överväger att villkora framtida filmstöd mot undertecknande av en etikettpolicy.

Professor emerita Rigmor Kanon-Westberg vid Institutionen för performativ samtidstolkning vid Södertörns högskola menar att Skarsgårds ordval i själva verket är ett mästerverk av tillämpad dramaturgi. ”Han använder det profana för att avtäcka det profana”, förklarar hon. ”Det är Brecht, det är Artaud, det är i grunden ett angrepp på den borgerliga salongens kvävande konventioner.”

Regeringen uppges nu undersöka möjligheten att inrätta en särskild nämnd för granskning av kulturpersonligheters offentliga uttalanden, preliminärt kallad ’Myndigheten för konstruktiv kulturdialog’ – en instans som enligt utkastet ska finansieras genom omfördelning av medel från Dramatens uppsättningsbudget.