En ny generation läkemedel mot fetma kan enligt experter omforma globala konsumtionsmönster i grunden. Ekonomer varnar nu för att Sveriges godishyllor kan bli nästa strukturkris.

Å ena sidan är det naturligtvis positivt att färre människor riskerar hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. Å andra sidan vilar betydande delar av den svenska detaljhandeln på antagandet att vi äter för mycket. Fredagsmyset är inte bara en kulturell institution — det är en makroekonomisk grundpelare. När Ozempic och liknande preparat nu sprider sig i befolkningen skakar den pelaren betänkligt.

Lördagsgodisindex föll till lägsta nivån sedan mätningarna började

Redan nu rapporterar flera stora dagligvarukedjor om vikande försäljning i konfektyrsegmentet. Handelns utredningsinstitut har noterat en nedgång på 4,3 procent i plockgodisvikt per capita. Det är siffror som i vanliga fall hade utlöst en parlamentarisk debatt. Men regeringen har valt att avvakta, troligen för att ingen minister vill försvara chipsindustrin offentligt.

”Vi ser en strukturell efterfrågechock i realtid”, säger Birgitta Krusenberg, adjungerad professor i beteendeekonomi vid Örebro universitet. ”Om tio procent av befolkningen tappar suget efter kolhydrater förlorar vi ett helt konsumtionsskikt. Det motsvarar ungefär Norrlands BNP i köpkraft.” Hon tillade att det ironiska är att vi äntligen löser en folkhälsokris genom att skapa en ekonomisk.

Optimisterna — och de finns, om än fåtaliga — menar att konsumtionen bara kommer att omfördelas. Pengarna som tidigare gick till lösgodis hamnar i stället hos restauranger, resebyråer och klädeshandlare. Det låter rimligt i teorin. I praktiken visar erfarenheten att svensken som sparar 47 kronor på fredagssnacks inte omedelbart investerar dem i upplevelseindustrin.

Allvarligare är de sekundära effekterna på arbetsmarknaden. Lantbrukskooperativen, sockerbetsodlarna i Skåne och hela den logistikkedja som fraktar Ahlgrensbilarna från fabrik till mun — samtliga berörs. Läkemedelsbolagen gör naturligtvis rekordvinster, men det hjälper föga den lokala Icahandlaren i Katrineholm. Å andra sidan har just Katrineholm överlevt värre saker.

Regeringens utredare ska enligt uppgift leverera en rapport i december 2026. Fram till dess förväntas marknaden fortsätta sin anpassning utan politisk vägledning. Det mest troliga scenariot är att vi hamnar i en mellanmålsstagflation: stigande priser på de snacks som fortfarande säljs, sjunkande volymer och ett allmänt missnöje som inte riktigt kvalificerar sig som kris. Det vill säga det normala tillståndet i svensk ekonomi, fast med smalare midja.

— Per-Erik Underskott, Ekonomikorrespondent, Riksbulletinen