Natoländerna når historisk milstolpe: tre miljarder i timmen på att förhindra krig som ingen har råd att föra
Världens militära utgifter har nått tre miljarder kronor i timmen, en siffra som enligt experter visar att freden aldrig varit dyrare. Natoländerna leder kapprustningen med en entusiasm som normalt bara ses hos svenska kommunpolitiker som fått tillgång till EU-bidrag. Sverige bidrar genom att beställa materiel som beräknas levereras ungefär när nästa istid börjar.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
Världens militära utgifter har nått tre miljarder kronor i timmen, en siffra som enligt experter visar att freden aldrig varit dyrare. Natoländerna leder kapprustningen med en entusiasm som normalt bara ses hos svenska kommunpolitiker som fått tillgång till EU-bidrag. Sverige bidrar genom att beställa materiel som beräknas levereras ungefär när nästa istid börjar.
När jag var i Beirut förra veckan frågade jag en lokal säkerhetsanalytiker vad tre miljarder i timmen egentligen betyder. Han skrattade och sa att det var ungefär vad Libanon lagt på infrastruktur sedan 1990. Sedan bjöd han på kaffe, vilket kostade mindre än en tusendels sekund av Natos försvarsbudget.
Freden har aldrig varit så dyr — eller så svårdefinierad
Som en källa i Bryssel förklarade för mig är logiken enkel. Man spenderar tre miljarder i timmen för att avskräcka fiender från att starta krig. Skulle kriget ändå bryta ut behöver man spendera ännu mer. Det hela påminner om att betala brandkåren för att titta på ditt hus medan du själv häller bensin på altanen.
Den svenske försvarsministern har naturligtvis hälsat siffrorna med den blandning av iver och förvirring som utmärker svensk Natopolitik. ”Vi ska självklart nå tvåprocentsmålet, men vi vill göra det på ett hållbart och inkluderande sätt”, sa han enligt uppgift vid ett möte. I Washington tolkades detta som att Sverige planerar att försvara sig med återvunna stridsfordon och könsuppdelad artilleristatistik.
Professor Heinz-Dieter Waffenschmidt vid Münchens institut för strategiska studier ser en djupare poäng. ”Det vackra med modern avskräckning är att den aldrig kan bevisas fungera”, sa han till Riksbulletinen. ”Om det inte blir krig beror det på pengarna. Om det blir krig behövs mer pengar. Det är det enda ekonomiska systemet som gör svensk bostadspolitik logisk i jämförelse.”
Globalt innebär siffrorna att mänskligheten nu lägger mer per dygn på militär kapacitet än vad det skulle kosta att utrota malaria på ett år. Men som flera diplomater påpekade för mig på en middag i Genève: malariamyggor har aldrig hotat att använda kärnvapen. Argumentet är svårt att bemöta, åtminstone om man inte tänker på det särskilt länge.
Sverige förväntas ta upp frågan vid nästa Natomöte, där landets representant sannolikt kommer att föreslå en arbetsgrupp för att utreda om tre miljarder i timmen verkligen räcker — eller om man borde lägga till en jämställdhetsbonus.
