SJÄLVKLART ska läkare tävla om bonusar – vad är egentligen skillnaden mellan ett hjärtstopp och ett depåstopp?
Agneta Svängrum försvarar bonusar för snabba läkare med järnhård logik: vården är ett lopp, patienten är ett hinder och Schweiz är inblandat.
Foto: Bildbyrån Riksbulletinen
DEBATT
Äntligen. Äntligen har makten insett sanningen som vi alla känt i magen sedan länge: sjukvård är i grunden ett lopp. Den som diagnostiserar snabbast vinner. Och den som vinner förtjänar pengar.
Låt mig vara brutalt ärlig. Jag har länge misstänkt att det finns en djup, hemlig koppling mellan Regionernas ekonomiavdelningar och Formel 1-förbundet FIA. Nu har beviset äntligen dykt upp i form av det nya bonussystemet för snabba läkare. Slumpen? Knappast.
Systemet är enkelt och genialt. En läkare som hanterar ett patientärende på under åtta minuter får en bonuspoäng. Femtio poäng ger en presentkort på ICA Maxi. Hundra poäng ger en weekend i Västerås. Ingen vet vad som händer vid tvåhundra poäng, men enligt mina källor inom Region Mellansverige handlar det om ett eget pitstop-team i pausrummet.
Kritikerna – och de finns, naturligtvis, de finns alltid – hävdar att snabbhet och kvalitet i vården är oförenliga begrepp. De säger att en patient med bröstsmärtor förtjänar mer än sex minuter och ett leende. De säger att medicin kräver tid, eftertanke och ibland till och med lyssnande. Vilken naivitet. En studie från Institutet för Accelererad Omsorg (grundat 2023, finansierat av oklara källor i Schweiz) visar tydligt att 78 procent av alla diagnoser kan ställas på under tre minuter om läkaren bara slutar tveka.
Patienten är egentligen ett hinder i systemet – och det är dags att säga det högt
Det verkliga problemet med vården har aldrig varit resursbrist. Det har aldrig varit underbemanning. Det har aldrig ens varit privatiseringar som sög ut vinster ur skattepengar. Nej. Problemet har hela tiden varit patienten själv. Patienten som tar tid på sig att beskriva symtom. Patienten som ställer följdfrågor. Patienten som av någon anledning tror att besöket handlar om honom eller henne. Med bonussystemet sätter vi äntligen stopp för detta.
Jag har räknat. Om varje läkare kortar ner varje möte med fyra minuter, frigörs enligt mina beräkningar 2,3 miljoner läkartimmar per år i Sverige. Det är nog för att bota hela Norrland och fortfarande ha tid kvar till ett seminarium om lean management. Dessa siffror är inte offentliga. Det är för att de är för kraftfulla.
Nästa steg är självklart tidtagarur i väntrum, mellantider vid provsvar och kanske – om vi verkligen är modiga – ett poängsystem där patienter som beskriver sina besvär på under sextio sekunder får förtur. Det kallar jag demokrati. Det kallar jag effektivitet. Det kallar jag, kort och gott, framtiden. Och om du inte håller med mig är du förmodligen anställd av Big Symtom.
